tisdag 28 april 2009

En trevlig promenad slutar med akuten

Igår var lillskrutta och jag inne i staden och hälsade på lite folk. Vi skulle gå in på mitt jobb för att ta en kaffe och prata lite, men då blev det inte som jag hade tänk mig. Jag höll skrutta i handen och vi var på väg mot dörren, men då fick hon för sig att hon inte ville gå in. Hon blev arg och skulle slänga sig mot marken, jag tog tag i handen rent reflexmessigt och lyfte upp henne en bit. Inte hårt alls, men jag kände att det var något som hände med hennes arm. Hon blev jätte ledsen och skrek som jag aldrig hört henne förut. Hjälp vad rädd jag blev, tog henne och åkte direkt till fam. läkaren som bara sa, åk direkt till röntgen. Ringde maken och han skulle möta upp oss på lasarettet. Väl framme fick vi ganska omedelbart komma in. Bra tänkte jag nu går detta fort. 2,5 timmar senare och 3 olika omgångar av fotografering av hennes arm så var de ändå inget klokare på hur det var med armen. Jag fick mig ett utbrott på läkaren som var helt inkompetent. Inte tog de hänsyn till att hon inte sovit eller ätit sedan tidig morgon. Tillslut fick maken nog och sa att nu åker vi till V-ås. Väl på akuten där gick allt hur fort som helst. Jag gick fram till receptionen där och förklarade läget om allt och att min dotter snart inte okade mer. På 15 min hade vi gått förbi ett fullsatt väntrum och fått armen fixad. Helt otroligt! Jag är för en gång skull otroligt nöjd med akuten i V-ås. Nåväl, vad var det med armen? Jo tydligen var det något ledband som hamnat snett i armbågen och det behövdes bara lirkas på plats. Själva lirkandet gjorde ont på henne, men nästan direkt efter fungerade armen igen och hon hade inte längre ont.
Herregud vad lättad jag blev, men ack så jag har klandrat mig själv! Varför skulle jag lyfta i en arm, allt gick så fort. Nu tröstade läkaren mig med att detta visst var vanligt bland barn och att vissa dessutom hade mjukare ledband än andra.

onsdag 22 april 2009

Över förväntan

Vi har försökt titta över våra möjligheter på att renovera sista stora delarna på huset. Ja, vi ska byta fönster, tilläggsisolera och byta panel på fasaden och gräva grunden. För att eventuellt få hjälp från banken var vi tvungna att ta ut en värderingsman som skulle kolla över värdet på vårat hus. Min man var i kontakt med mäklaren som sålde huset till oss och de gick igenom vad vi gjort med huset redan nu. Efter deras samtal talade han om att han uppskattade värdet till 1 miljon. Sen kan man bara se fördelarna med husets värde när vi sedan gjort alla de andra sakerna. Jag är väldigt glad över detta besked.
Jag har inte kunnat tro att mitt lilla ruckel skulle så tidigt vara uppe i den klassen redan.
Just nu är livet helt underbart och jag mår otroligt bra!! Det är mycket som händer och för tillfället känns livet på topp!

söndag 19 april 2009

Inte gjort så mycket som jag velat

Vi började dagen ganska bra idag. Jag tog fram häcksaxen och klippte ner allt som kom i min väg. Det blev lite bättre men inte helt bra än. Det var lite irriterande att vara ute i det blåsiga vädret. Solen sken, men jag höll på att bli tokig på att det var storm ute. Efter ett par timmars arbete gick vi in för att äta lunch, men sen blev inte dagen som jag hade tänkt mig. Först åkte maken iväg för att hjälpa en kompis, han var borta i 2 timmar. Sen fick vi besök av svärfar som tog en kopp kaffe med oss. Efter det fick vi besök av Johan, Johanna och lilla söta Justin 7 veckor gammal. De var här i ett par timmar. Mycket trevligt. Telefonen ringde dock som aldrig förr. Det är väl typiskt, telefonen kan annars vara död i timmar, men nu gick den varm.
När de lämnat oss var det dax för mat och hux flux är dagen förbi. Heregud jag fattar inte hur dagen bara kan springa ifrån oss. Jag vill ju hinna så mycket mer. Nåväl får sikta på att göra mer en annan helg.
Nu ska jag bara njuta av sista timmarna på denna söndag.

lördag 18 april 2009

Vår och hårt slit

Ja visst är våren underbar, men tyvärr så blir det mycket slit i trädgården oxå. Vi har idag varit på tippen och tömt en full släpkärra, nu håller maken på att fylla kärran med en massa löv. Herregud vad jag är trött på alla löv. Jag hoppas att vi kan få ner minst 3 träd i år så vi minska löven en hel del. Fattar inte varför man ska plantera så mycket träd på en och samma tomt. Sedan vi flyttade hit har vi tagit bort 4 träd, nu vill jag ha bort minst tre till, men efter det har vi ändå 7 träd kvar. Fast jag vill ha kvar mina plommon träd och vårat sista äppelträd. De andra får gärna jämnas med marken. Sedan ska vi väl ta itu med den enormt misskötta granhäcken och kanske sätta en ny häck istället. Ja som sagt det är en massa arbete som kommer med våren. Vi får se hur långt vi kommer.
Nu ska jag serva med lite vatten och sedan ska jag göra mig redo för kalas som vi ska på strax.

söndag 12 april 2009

Nu har vi en hjälpreda på gården.


Vilken lycka att få hjälpa pappa i trädgården. Jag får vara inne o städa medan de andra får vara ute i solen. Snart ska vi äta påskmiddag nr 2.

fredag 10 april 2009

Glad Påsk

Jaha då var det påskafton igen. Vi har handlat alldeles för många påsk ägg. Idag ska vi äta påsklunch med min familj. Det är inte ofta det händer, men i dag kommer hela familjen att vara samlad. Kan bli trevligt.
Vädret ska ju vara strålande sol och det gör ju bara dagen trevligare.
Jag vill önska alla en riktigt glad påsk!

Nu är man klädd för den härliga vårdagen.



Första karusell turen



fredag 3 april 2009

Vilken vecka

Jag börjar äntligen bli bättre i ryggen, men då är det klart att lillskrutta går och blir sjuk. Stackars liten. Igår var vi hemma själva, Jimmy var på hockey i Södertälje. Min kväll blev inte alls som jag hade tänkt mig utan skrutta blev jätte dålig och kunde inte sova. Hon var ledsen och ingenting var bra. Jag gjorde allt jag kunde för att hon skulle ha det bra, men det var inget som hjälpte. Stackars liten. Det är inte lätt när man inte kan förmedla vad det är som gör ont. Jag kände mig uppriktigt sagt helt hjälplös, men efter hostmedicin och lite smärtstillande kom hon till ro och kunde somna. Herregud vad slut jag var efter det. Det är klart att sånt här ska hända när man är själv hemma och inte får någon avlastning. Jag beundrar verkligen de som är ensamstående och det får klara sånt här själva varje gång. Jag har svårt att se hur jag skulle orka med det.
Idag är hon lite bättre, men jag får inte mycket gjort här hemma då hon vill vara med mamma hela tiden. Ja jag får lägga städningen på hyllan ett tag.

onsdag 1 april 2009

Ryggskott

Igår em small det till i ryggen och idag har jag knappt kunnat ta hand om mitt barn. Fy sjutton vad ont det gör. Jag har legat på soffan hemma hos min syster och hon har sprungit efter lillskrutta. Tur är väl det för just nu är värken olidlig och det känns som att jag går som lutande tornet i pisa. Det känns som att ryggen blivit hur sned som helst. Jag hoppas bara att det är bättre imorgon, jag är inte van vid att inte klara av att göra någonting. Dessutom är smärtan nästan ourthärdlig.